"Res dig efter varje smäll"

Hejsan mina goingar!

Jag är ett steg längre mot att nå mitt mål att bli legitimerad förskollärare. Förra veckan i onsdags hade jag min ventilering och jag fick godkänt. Sicken lycka alltså! Det går inte ens att beskriva känslan... Dessutom hade jag kul under min ventilering, vår examinator var sjukt härlig likaså studenterna jag skulle opponera på. Trots att man var fett seg i hövet efter ett tag under ventileringen. Men nu är jag en erfarenhet rikare. Nu är nästa steg att förbättra mitt examensarbete utifrån kommentarer från examinatorn, som ska skickas in den 20 mars. Fast denna resa har långt ifrån varit rak, den har varit lång och krokig. Det har gått både upp och ner. Tvivlade jag på min egen förmåga att lyckas? Självklart! Dessa hjärnspöken som ville att jag skulle ifrågasätta: "är det verkligen meningen att jag ska fortsätta när jag bara mår dåligt?" "hur kommer du ens orka?" osv. Tårar, svett och jag har många gånger känt förtvivlan hur jag ens skulle fortsätta orka kämpa. Hur många gånger orkar man egentligen resa sig upp? Trots det hittade jag kraften till att fortsätta... nu ska ni få en liten tillbaka blick på hur min studietid varit.

Jag satt x antal gånger i högskolans bibliotek för att plugga.

Jag drog till Rom på en weekend med mina vänner för att få distans från plugget. Det är viktigt att göra sådant man mår bra av och som ger energi. Jag ÄLSKAR att resa!

Jag gillade olika pluggmiljöer. Här satt jag och kämpade med en Fysik och Kemi tenta, efter det drog jag till gymmet eller jobbet.

Fotopromenader var en av mina favoritpauser från plugget. Särskilt att vistas i naturen. <3

Fokus på mitt examensarbete ute under sommaren.

Produktiv tid - skriva på mitt examensarbete på väg med MTR Express till Stockholm, för att träffa min bästa vän.

ÄLSKAR VERKLIGEN DENNA KONST. HUR AWSOOOME?!! LOVE IT.

Denna statyn i Borås är så SJUKT fin.


Jadu, jag var 18 bast när jag började mina högskolestudier och så småningom flyttade jag även hemifrån för att slippa pendla. Så här i efterhand kan jag känna att det både finns nackdelar- och fördelar med att börja plugga så tidigt, med tanke på att jag saknade arbetserfarenhet i förskola och inte hade några egna barn. Därför kunde det vara svårare för mig att koppla till kurslitteraturen som skulle läsas. Dessutom upplever jag att det akademiska skrivandet förmodligen hade varit lättare om jag varit äldre. Fast samtidigt har jag nu snart min högskoleutbildning att luta mig tillbaka på och är endast 25 bast. Tiden på högskolan har minst sagt varit en lärorik resa, utmanande och framför allt har jag fått större självkännedom särskilt i samband med mitt utmattningssyndrom.

När jag började plugga på högskolan hösten 2012 trodde jag att jag skulle bli klar med min utbildning 2016 som man skulle. Men oboy! Vad mycket som kan hända på vägen... well, det som ändå är huvudsaken är att jag snart nått mitt mål, att bli helt klar med min utbildning. Woop woop! Kan ärligt säga att det trodde jag ALDRIG när jag hade halkat efter i kurser - stressen med omtentor, inlämningar var minst sagt påtaglig både för mitt självförtroende och min självkänsla. Jag är så jävla stolt över mig själv som tog mig igenom livets käftsmällar. Under denna period fick jag kraft och styrka från Håkan Hellströms låt Din tid kommer och meningen "Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel". Det fick mig att våga, tro och hoppas att min tid skulle komma. Och ja, min tid kom.


Gillar

Kommentarer